Spinnfiske med grabben

Den 14 november genomförde vi årets sista spinnfiske i Villingsberg. Undertecknad körde bottenmete med powerbait och grabben kastade med drag. Helt plötsligt hände det man längtat efter, nämligen att Jack kunde landa sin första spinnfiskade fisk.

Han blev ju så klart mycket nöjd.

Pappan fick åka hem utan.

Mvh Sandberg

Hösttrolling efter gädda - dubbelhugg!

I slutet av oktober tog jag med mig farsan på en tur i Vättern och siktet var inställt på höstgädda. Förra gången jag var ute la jag mycket tid på en av mina "hot spots", vilket inte gav nåt. Så denna gång provade jag ett annat ställe och timmarna gick och huggen uteblev och med det kommer ju allt som oftast tvivlet.

Men den här gången gav vi inte upp utan vi nötte på i ungefär samma område. Jag han dock fiska av ett, för mig nytt område, som ska fiskas av noggrant till nästa trollingpass. Där fick vi endast en 2 kilos, som för ovanlighetens skull fick följa med hem. Den högg på en blyad blåsilvrig Zalt.

I alla fall så högg första firren på. En 3-4 kilos fisk som högg på en blyad grönsilvrig zalt wobbler. Vi körde på ytterligare en tid och helt plötsligt från ingenstans högg det på fint på ett spö. Paravanen tvärstannade, rullen knarrade och man känner direkt att det är en lite finare bit. Jag ber farsan att veva upp spöet som ligger närmast och han hinner bara göra några vevtag innan jag ser att ytterligare en paravan slits bakåt i hög hastighet. Farsan greppar spöet och det blir lite kalabalik i båten. Men till slut kan vi landa 2 fina och väl konditionerade höstgäddor. Min vägde ca: 6,5 kg och pappas vägde vi aldrig, men den var större och kanske hade den pressat vågen till runt 7,5 kg.

Roligt fiske var det. Det är ju sådana här hugg som gör att man fortsätter i ur och skur.

På Vättern tycker jag oftast att jag får en del mindre ströfisk på mina blyade wobblers, medan de större exemplaren klipper på dem som fiskas helt i ytan, även över djup mellan 10 och 20 meter.

Under det här passet fiskade vi aktivt kring stora stim med betesfisk. Huggen kom dock där det var relativt tomt på betesfisk. Undra vad de gäddorna var ute efter egentligen.

Min gädda klippte en Westins Tommy the Trout och pappas gädda klippte en blå gul Westins jätte i lilla modellen.

För ovanlighetens skull har inte min zalt papegoj eller min zalt abborre levererat på två pass på raken. Har dom förlorat sin mojo tro?

Förr eller senare kommer hugget med stort H att komma. Det känns verkligen som det nu. Kanske redan nästa pass. Att komma över 10 kg på gädda skulle betyda oerhört mycket för mig. Men heltidsarbete, hus och småbarn gör tyvärr sitt för att glesa ut passen.

Några bilder följer nedan:

 Det första hugget. Alltid skönt att kunna fiska på vetskapen om att man inte gått tom! En blåsilvrig Zalt gjorde susen. Blyad med 30 gram.

 

 

 Pang i bygget. Efter en tung vår har det huggit på lite finare fisk under hösten. Gäddan hade formligen slukat min röding färgade Tommy the Trout. Riktigt coolt hugg. Gäddan är en riktig tjockis!

 

 

 Farsan stoltserar med sin största gädda. Synd att vi inte vägde den, men det var lite kaos i båten med trassel blad paravaner m.m. Runt 7,5 kg kanske?

 

 

En fin bild på på vackra Vättern med en av dess kännetecken i bakgrunden. Båten som syns på bild var en betesfisktrollare som nötte på timme efter timme. Själva nötandet och tron på det man gör är ofta är skillnaden mellan succé och fiasko. Kanske börjar jag lära mig det nu, bättre sent än aldrig.

 

 

 

Med vänlig hälsning Sandberg